utmanar [²'u:tma:nar] verb  
utmanar, utmanade, utmanat, utmana
inbjuda till tävlingskamp
(bildligt "provocera")
desafiar  ("fig.: provocar") (retar; invitar a otra persona a luchar o competir)

Uttryck:

  • utmana ödet ("ta alltför stora risker")desafiar a la suerte (arriesgarse demasiado)

Avledningar:

  • utmanare desafiador



Tyckte du översättningen var dålig? Testa slå upp en fras eller mening i lexikonet så kanske det blir bättre.